"Idag får ni bara lilla åkbandet"

Det har varit en grym dag! Igår tog jag bilen upp till Linköping till toner av Gyllene tider och LW för att idag genomföra två tester till i kampen om en plats i stridspilotutbildningen. Jag fick sova natten hos Adam (igen), tack, det underlättade mycket. Dagen började tidigt och natten var närvös med fantastiskt mycket tankar, tänk om, tänk om igen. Blev trots allt en del sömn.

Hur som helst, jag var först framme på flygmedicin och fick vänta in dom andra, det visade sig att av de 40 som gjorde medicinska testerna, varav våran omgång var 7 st var 4 av oss tillbaka. Så några bekanta ansikten. Allt som allt kom det 13 stycken som sökt stridspilot, varav 2 av dom visste att dom var reserver. Det var ju ett gott tecken, inte många kvar alltså.

Sen var det "human centrifugen" som jag själv kallar "G-slungan". Flygläkaren säger: "Idag får ni bara lilla åkbandet!" :) De som tidigare hade gjort UKAM (Undertryckskammaren) började så att dom kunde dra sen. Det var ett riktigt bra tryck, räknade ut att jag uppe i 4,5 G (som vi var uppe i som mest) vägde jag ungefär 380 kg. Synfältet blev mindre och blodet försvann från huvudet. När vi tyckte att det var kul och coolt (för det var det) sa piloten som höll i det att vänta bara om ni kommer in får ni se hur kul det är i 9 G. hehe...

Sen drog vi in till stan och käkade och efter lunch gjorde vi UKAM. Häärlig känsla, andades syrgas med hjälm på och radiolänk för att prata med alla i kammaren. Vi var uppe på (simulerat i kammaren) 5400 meter.

UKAM efter testet


Samtliga blev godkända på dagens tester och han som höll i testerna idag sa när han fick frågan att han visste precis hur många dom skulle ta in men att han inte fick säga någonting......

Jag har fått brev.

Jag har fått brev.
Eller mail egentligen.
...















Jag är välkommen på fler tester den 24 maj.
Glädjerus.
Bara så enkelt.

Glädjerus

I väntan på livet.

I mitten av maj sa dom att vi skulle få veta. Pulsen går upp i lätt 100 slag per minut när jag hittar brev i brevlådan som är adresserat till mig. Som idag, jävla folksam till att skrämma upp mig..

Så än har jag inte fått veta något och det känns som att betydelsen av vad det står i det där brevet avgör så mycket. Livet kan ta den största vändningen hittills och på några få kick flyttar jag från lilla Falköping upp till Stockholm i höst, eller så gör jag inte det. Det är ändå rätt konstigt att vänta på ett sånt brev. Även om just det brevet inte är avgörande, för jag vet att det då är två tester kvar, men ändå.

otroligt seg dag hittills när man byter tider på jobbet från öppning till stägning. Är träningssugen också, tror jag kör ett pass innan jobbet trots allt. Har blivit mycket mer motiverad och inspirerad av träningen nu och en stor del av det är givetvis att jag kanske går vidare men också av mina gamla lumparpolare :)

Kolla in http://www.elundstrom.blogspot.com/ där finns massa träningsråd och recept på olika nyttigheter från hälso- och protein-experten Lundström :D

Sen har Klintberg och jag satt upp en rematch i submission-wrestling i sommar vid vår lumpar-reunion efter min förlust på logementet förra året och det är värt att träna inför :) (speciellt när jag vet att jag ligger efter :P)

Så är det och det bara är.
/Sunne

RSS 2.0